Tohoku är en bergig region bestående av de sex prefekturer som utgör nordöstra Honshu (den japanska huvudön). Ordet Tohoku skrivs på japanska med två tecken, “öst” (samma som Tokyos “To”) och “nord”. Den i särklass största staden i området är Sendai, med ca. 1 miljon invånare – vilket nästan räknas som “landsbygd” i Japan. Tohokuregionen är bla.a känd för sina många varma källor, sin vackra natur och sina många mystiska gamla tempel. Trots att infrastrukturen är god (det finns 3 olika snabbtågslinjer från Tokyo) är det inte så många västerländska turister som kommer hit eftersom Tohoku ligger utanför den korta men klassiska turistrutten Hiroshima–Kyoto–Tokyo. Tohoku var den sista delen av det klassiska Japan som inkorporerades i den unga Yamato-staten på 700-talet och beboddes tidigare av ett folk som kallades Emishifolket, ett folk som av många historiker antas vara närbesläktade med Hokkaidos ursprungsbefolkning, ainufolket. Emishi blev delvis bortdrivna, delvis mördade, men kanske till största delen assimilerade med japanerna – de har lämnat ett tydligt genetiskt avtryck på japaner framför allt i östra delen av landet. På grund av sitt geografiska läge är Tohoku den näst kallaste delen av Japan efter Hokkaido. Körsbärsträden blommar 1-3 veckor senare än i exempelvis Tokyo, beroende på hur långt norrut eller hur högt upp i bergen man rör sig, medan höstlöven (lönn, gingko, etc.) så klart tar färg några veckor tidigare än i de sydligare delarna av landet. Framförallt Tohokus östra kust var hårt drabbat av den tsunami som efterföljde Tohokujordbävningen 2011 och medan återuppbyggnandet av mindre samhällen längs kusten har gått långsamt så är det inget som påverkar besökare i området. Värt att notera är också att det inte är några förhöjda radioaktivitetsvärden man behöver oroa sig för, det vill säga förutom i det evakuerade området i Fukushima som är polisbevakat och inte går att ta sig in till utan speciellt tillstånd.